Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM..

The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ?sense of coherence? we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being.

The purpose of this thesis is to investigate the library for children and young people at Sahlgrenska university hospital in Sweden from a salutogenic perspective. The sociologist Aaron Antonovsky states that human health is benefited by the salutogenic perspective, since it stimulates our sense ofcoherence.The theoretical departure point is sense-making theory. The theory states that in order to move through life, humans are dependent on a sensemaking process. To make sense of our current situation, we need information. What kind of information depends on the individual and its context.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

SammanfattningHuvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om polisstudenter på Linnéuniversitetet i Växjö har ett högre genomsnittligt värde av känsla av sammanhang( Kasam) i jämförelse med en slumpmässig tillfrågad kontrollgrupp av studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Det sekundära syftet var att utröna om det föreligger några könskillnader. Studenterna fick besvara 29 frågor på en Likertskala 1-7, i livsfrågeformuläret Kasam-29. Resultatet visade på att polisstudenter har en högre genomsnittlig grad av Kasam, men att kön inte har någon betydelse. Antalet tillfrågade respondenter var sammanlagt 92, fördelat på 54 polisstudenter varav 37 var män och 17 var kvinnor.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande.

Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ?känsla av sammanhang? (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa.

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen..

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (känsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i Sjuhäradsområdet. Utgångspunkterna var att ta reda på om det fanns skillnader i hur man trivdes på arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller åldersskillnader i arbetstrivseln. I studien användes en enkät för att ta reda på hur anställda ser på sitt arbete, och hur det påverkar arbetstrivseln. Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män.

Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse.

En förutsättning för att undvika depression och istället uppleva posttraumatiskt växande (PTG), efter att ha upplevt belastande livshändelser, kan vara känslan av sammanhang (KASAM). Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan belastande livshändelser avseende negativa utfallet depression samt undersöka om en stark KASAM kan vara avgörande för att individen istället utvecklar PTG. I studien undersöks 150 studerande vid Örebro universitet. Av resultatet framgår det att studenterna med högt värde av belastande livshändelser är mer deprimerade än studenterna med lågt värde, oberoende av KASAM. Dock hittades ingen signifikant skillnad mellan belastande livshändelser och KASAM avseende PTG.Huruvida belastande händelser utvecklar en positiv eller negativ förändring hos individen kan istället avgöras av personens tolkning, hantering av situationen..